tomaskruger.se

Min fru är en driftig kvinna. Hon fick liv i mig igen genom att stjälpa ner mig i Svartåns kalla vatten. Nu är jag rätt så tung, så för att lyckas släpa ner mig till bryggan så blev hon tvungen att knyta ihop mina händer och fötter. Dessvärre så hamnade flera stora stenar i mina fickor när hon drog mig nerför slänten, varpå jag sjönk till botten. Det kunde ha blivit riktigt otäckt, om det inte varit så lågt vattenstånd. Ibland så förstår jag inte vad de håller på med borta vid kraftverksdammen, men för en gångs skull så blev min fru mer upprörd än jag. Hon hämtade röjsågen för att kunna såga upp mina knutar där jag stod ute i vattnet. Nu är den sågen inte särskilt lättstartad, men jag höll tyst. Frugan brukar bli sur när jag försöker ge henne råd. Till slut så stod jag inte ut längre. Jag frös om benen, och om jag ska vara ärlig så är min kära hustru inget vidare på knutar och knopar. De gick upp mest av sig självt.

Tyvärr så blev jag nästan ännu mer förkyld av att bada, men min fru är så omhändertagande. Hon satt där med en kudde i händerna och väntade på att jag skulle somna först, men en nattuggla är en nattuggla, hur sjuk han än är.
Sov sött min egen Florence Nightingale, så att du kan ge mig frukost på sängen i morgon bitti.