--- © Copyright 2013 tomaskruger.se ---

Mittstag

 

Om två människor viftar mot varandra med slåssvantar på nävarna, så är det antingen fråga om en match, eller om sparring. För att slippa blanda in tandläkare, ortopeder, och personliga assistenter, så är det en fördel om bägge kombattanterna vet vad de håller på med.

Det gör knappast kombattanterna jag ska träna på tisdag. Inte kombatgubbarna heller för den delen. Det är min fru som brukar träna järngänget, med mer fredliga kneetucks, burpees, bear crawl, och squats, en himla massa olika squats. Split squat, sumo squat, wall squat, och goblet squat, bara för att nämna några. De är variantioner på att böja på knäna och låta arslet komma närmare marken, men det är viktigt att man gör det på engelska. Arne Tammer gjorde det på svenska, och han dog.

 

Själv så tränar jag hellre på japanska. Squats översätts då närmast till sukuwatto, men det är så man traditionellt sett gör nummer två i det landet, varför jag har tänkt mig helt andra övningar.
Problemet är att om jag så lyckas förklara för gubbarna och kärringarna i Normlösa skolas idrottshall vad en tobi ushiro mawashi geri jodan är, så kommer de ändå inte klara av att utföra en hoppande bakåtsnurrande sidospark i huvudhöjd, och det gör knappast jag heller längre.

Faktum är att om jag ger dem så enkla instruktioner som att ta på handskarna, och sparra lite försiktigt utan att slå ihjäl varandra, så kommer de misslyckas med det med.

Det finns två lösningar på problemet, massor med bubbelplast, eller mittsar.
Mittsar är hårda kuddar som man sätter på händerna, så att kompisen med slåssvantar får ett dött ting att slå på, något som varken kan få näsblod eller tandlossning.
Bubbelplast är tjock gladpack med vårtor, som klarar av att skydda det mesta.

Problemet med bubbelplasten är att det blir svettigt, och omöjligt att andas.
Problemet med mittsar, är att de är svåra att få tag på.
I många år gick jag förbi en kampsportsbutik i Linköping, och tänkte att där borde jag gå in någon gång. Just det med att gå förbi var jag tydligen inte ensam om, för när jag nu till slut hittade en anledning, så hade butiken slagit igen.

Istället letade jag fruktlöst runt bland hyllorna på Stadium och Team Sportia, med en tilltagande frustration över deras sortiment, tills jag mindes att Google påstod sig vara min vän. Se där, hundra meter längre bort låg en Gymgrossistenbutik, och den kedjan sålde minsann kampsportsutrustning.

Förväntansfullt gick jag in genom dörren, till djurmatshyllorna på Tropic Zoo. Jo det stod visserligen Gymgrossisten på skylten, men vad fanns där inne? En jävla foderfabrik. Inte en mitts så långt ögat kunde se, bara en sjuhelsikes massa foliepåsar och proteinpulverburkar, och så några spännlinnen i ett hörn med spegelbås.
Arne Tammer käkade mat, har ni hört något så dumt, och han var riktigt deffad.
Sveriges olympiska kommitté har också kommit fram till att det räcker med vanlig kost, men vem fasen vill äta god och näringsriktig mat, när man kan sörpla i sig tokdyr syntetiskt smaksatt pulversmet, ur en plastburk?
Sälj mittsar istället! För helskotta! Är ni pacifister hela bunten, eller vad är det frågan om? Jo jag vet att Sverige är världsmästare i fred, och det är väl bra på sitt sätt, men har ett folk inte öppnat eld på över 200 år, så är det nog hög tid att låta dem avreagera sig lite fysiskt.
Jag menar, vad gör du när dammsugaren fastnar mot bordsbenet? Äter pulver med sked direkt ur burken, och skriker fram ett dammande, ”Nu gör du som jag vill dammsugarjävel, för attans vad stor jag ska bli”?
Nej, det gör du inte. Du sparkar till kräket så att den kommer loss igen. Våld löser allt, punkt! Pulver bara skitar ner så att man måste dammsuga ännu mer. Slutdiskuterat!

Till slut hittade jag ändå ett par mittsar, på Intersport, som tydligen vet vikten av att låta knytnävarna tala. Glad i hågen åkte jag hem och bad min fru ta på sig mittsarna, för jag ville prova dem, och hade dessutom ett par smällar på lager för Stadium, Team Sportia och inte minst Gymgrossisten.

Min fru är inte så bra på kampsport, så jag fick rätta henne och säga att:
”Lilla gumman, den mittsen ska sitta på höger hand.”
”Så här?”
”Ja, högern är rätt, men nu är den andra fel.”
”Hur kan den vara det?”
”Det är väl bara att du byter, eller?”
”Hur då, de är ju likadana?”
”Det är de inte. Jag har ju inte köpt två högermittsar om du trodde det.”
"Du har i vart fall inte köpt någon vänster."
"Nähä..."
<Tystnad> <Typ>

Suck, är det någon som vet vad sådant där pulver kostar, och om det möjligtvis finns med bitter surgubbesmak?

Kommentera här: