--- © Copyright 2013 tomaskruger.se ---

Klart farsan ska ha en handväska.

En riktig karl bär inte omkring på en handväska. Om en make tvingas stå där utanför damrummet med sin frus rödrosa Louis Vitton kopia i handen, så håller han i den som om väskan vore giftig. I ett löst grepp hålls handtaget mellan tum och pekfingerspetsen. För säkerhets skull dinglar själva väskan ett par decimeter från kroppen, för att inte nudda om det skulle råka bli korsdrag. En lömsk flugsvamp skulle greppas på ett betydligt kärvänligare sätt. Om nu maken fick för sig att plocka en lömsk flugsvamp vill säga, vilket han mycket hellre skulle göra än att stå där i offentlighetens ljus med något så överdrivet feminint i näven.

 

Världens första bombrobot var inte alls avsedd att frakta bort sprängladdningar, utan tänkt att hålla frugans handväska när hon smet in på café Gyllen för att pinka. Jämför gripklon på en bombrobot med väskhållande makars tum och pekfingerspetsgrepp, så inser ni genast att jag inte bara hittar på.

 

Det här är ett känsligt ämne, men vi män använder fickor som om de vore handväskor. På så sätt är det skönt med vinter, för då får man äntligen plats med allt som man behöver ha med sig. Sen kommer våren, då blir det genast knepigare. Ett par jeans har bara fyra fickor värda namnet. Mobiltelefonen, plånboken, nycklarna och så viktigast av allt, snusdosan. För en riktig karl snusar, har jag hört. Skulle jag gå omkring med något platt cirkelformat föremål i fickan, så är det mer troligt att det är en ishockeypuck, eller en lakritspuck för den delen, för jag är ingen riktig karl.

 

Det finns saker som inte ens en plufsig vinterjacka rymmer. Som matlådan man tar med sig till jobbet. I värsta fall så kan en man bära med sig matlådan i en ryggsäck, bara han inte väljer något snofsigt. Gräver han fram en gammal fjällräven ur garderoben så klarar han sig. I alla fall så länge som ryggsäcken inte är röd, eller ännu värre, rosa.

 

I så fall så gör han bäst i att istället ta en plastkasse, eller som det hette när jag växte upp i Åtvidaberg, en kache. Nej inte kasche. Kache ska det vara. Ett sj-ljud helt utan s i sig. Helst ska det vara en vit kache med blå text. En som överlevt från den tid då Coop fortfarande hette Domus. En svunnen tid, när deras reklamskyltar försökte locka till sig nya medlemmar med en rykande färsk slogan: ”Kom med i det glada Konsumgänget!” Av någon anledning så plockades de skyltarna ner. Jag vill minnas att det hände ungefär samtidigt som någon insåg att man kunde kluddra dit prickar över o:et.

 

Hur som helst så är det helt okej för en karl att bära med sig en lagom anonym plastkache till jobbet. I alla fall om man är fackligt ansluten till något av LO-förbunden. För att skilja sig från patrasket, så kan en tjänsteman med fördel bära omkring på en portfölj. De rymmer mycket sällan viktiga dokument. Det vore vansinne. Inte nog med att väskan kan bli stulen, den är dessutom så smal att matlådan bara får plats om den ligger på sidan. Det spelar ingen roll om man köper sina plastburkar på Konsum eller av Tupperware. Tomatsoppa kan inte inneslutas helt säkert ens i en reaktortank, i alla fall inte om man lägger tanken på sidan. Man vill inte vara den som kommer till mötet med ett rosafärgat offertförslag.

 

Hur gör man då om man varken gillar plastpåsar eller portföljer? Jo då bär man sin matlåda i handen. Eller så får man en väska av sin fru på fars dag. Det fick jag, en jättefin doktorsväska i äkta skinn. När jag kom till jobbet så stod Jesper som vanligt vid kaffeautomaten.  

 

Han såg på när jag  stoppade in min matlåda i kylskåpet, och utbrast sedan, ”Vilken fin väska!”. Väluppfostrad som jag är så svarade jag med ett tack. Jesper sippade lite på sitt nybryggda kaffe innan han fortsatte. ”Finns den för män också?”

 

Numer har Jesper, (tvi tvi tvi), slutat komma med dumma kommentarer om min doktorsväska. Förmodligen så beror det på att han har bytt arbetsgivare. Jag struntar i vilket. Jag älskar min väska, och den är full med allt det som en kvinna aldrig behöver.

 

Kommentarer:

1 v:

skriven

Jag tycker att din doktorväska är hur cool som helst! Keep it forever :)

Svar: Tack V, och jodå, den håller jag hårt i :)
Tomas Krüger

2 Andreas:

skriven

Mycket tjusig!
Själv kör jag ryggsäck för att få ner datorn, men du kanske kör med unix-maskiner av större karaktär som kräver släpkärra?

Den lille elektronikern var fin, finns den på adlibris?

Svar: Tack!
Väskan rymmer min netbook platt i botten. Tyvärr så har jag ingen dragkrok på min bil, därav mina tillkortakommanden vad gäller ambulerande datorkraft.Den lille är utgiven av SP, men de har dessvärre inte följt gällande lagstiftning vad gäller utgivning varpå den inte är sökbar. Så tji fick du, om du inte mejlar dem och frågar efter "Den lille, kalla fakta för elektroniker"
Tomas Krüger

Kommentera här: