--- © Copyright 2013 tomaskruger.se ---

Fabricerad julstämning.

Hej, vill du köpa jultidningar?
Hur många vill det, egentligen? Den vars köp är frammanat av någon typ av socialt tvång, missriktade moderskänslor eller simpel oförmåga till att säga nej räknas inte.
Hur många vill köpa jultidningar?

 

Låt oss konstatera att dessa tidningar sällan har det minsta med julen att göra. För även om jag inte har läst bibeln så där jättenoga, så kan jag inte minnas några smurfar i det där stallet? Ingen Hälge heller, eller 91:an Karlsson för den delen. Där fanns rökelse, så det är inte helt omöjligt att Arne Anka och Rocky satt och puffade i något hörn, helt vårdslöst bland hö och halm. Sen så kom tre vise män på besök, men ingen av dem var Bellman.

 

Nej verklighetens jultidningar är de imaginära blaskor som papporna säger att de ska gå och köpa på julafton. Då när de istället klär ut sig till jultomten, eftersom han inte heller finns på riktigt.

 

Om man nu trots allt hyser ett behov av tidningar, väntar man då tills en jultidningsförsäljare ringer på dörren?
Istället för frågan ”Hej, vill du köpa jultidningar?”, så borde följande utspela sig:
”Hej, vet du vad internet är? Inte? Hittar du till närmaste bibliotek? Bokhandel? Pressbyrå? Bensinmack? Inget av dessa ställen? Är du läskunnig, inte för att det är helt nödvändigt, men ändå? Du kan läsa? Utmärkt, har du då lust att beställa lite jultidningar av mig, och sedan vänta två månader på leveransen? Det har du lust med? Då har jag bara en sista fråga, är du fullständigt dum i huvudet?”

 

För de kommer där, i oktober, och försöker använda julen som försäljningsargument. I en tid då man inget hellre vill än att njuta av höstens allra vackraste färger, så påminns man om midvintertiden. Eller snarare att november ligger mellan dig och julefriden. För november är månaden som äntligen är över. Det är så som man minns den, med hjälp av det som kommer efter. Nu är det Jul igen, eller åtminstone första advent. Äntligen, ska man väl säga?

 

Fast för mig känns det lite för tidigt. Jag ska inte skylla på att snön ännu fattas, för det brukar den göra. Dessutom så har jag många gånger sjungit att jag vill ha mer jul tillsammans med Adolphson och Falk, och det trots att det varit barmark ute. Nej sanningen är nog den att jag ännu inte tagit mig tid till att komma i stämning. Det har varit lite mycket att stå i på sistone, och för min fru är det likadant. Kanske rent av värre, eftersom hon än så länge såväl pluggar som jobbar. Nu i helgen har hon suttit med ett skolarbete. Själv så har jag åstadkommit hål med hjälp av en diamanthålsåg. Med andra ord så har jag lagt rätt så mycket möda på att tillverka ett ingenting.

 

Vi har trots allt en pojke, och han förtjänar lite julgardiner, adventsljusstakar och lussebullar. Det sista tänkte min fru baka, men hittade inte tiden. Så då föreslog hon att vi skulle köpa färdiga istället. ”Nä”, svarade jag. ”Det är för lite advent i dem.” Min fru tittade roat på mig, varpå jag försökte korrigera mitt uttalande. ”Saffran, det är för lite saffran i dem.”

 

Fast egentligen så hade jag nog mer rätt den första gången. Det är för lite advent i att köpa färdiga lussebullar och pepparkakor. Man ska baka dem själv, eller själva, för det ska helst göras tillsammans. Vi ska göra det tillsammans, jag lovar, men inte idag. Så låter en dålig förälder, och så lät jag idag, dem förste advent. Nu sover pojken, och först nu har jag tid med det som vi borde ha gjort. Hur ska jag då ta igen denna förlorade tid?

Svaret är enkelt. Genom att byta gardiner, plocka fram adventljusstakar och fabricera lite julstämning.
Hur man fabricerar julstämning? Det är enkelt. Det är precis som med allt annat. Det gäller bara att ha rätt verktyg. I mitt fall en 3D-skrivare, som just nu tillverkar en gigantisk julgranskula.

 

Det går att tillverka vad som helst av plast, och tyvärr så gör man det. Fast det är inte julgranskulan i sig som är själva julstämningen, utan en pojkes min när han förstår att den är hans. Det är dessutom visardag på skolan i morgon. I alla fall för honom, som glömde berätta att den egentligen var i fredags.

 

Kommentarer:

1 Cecilia:

skriven

Här har det hänt att jultidningsförsäljarna dyker upp redan i september...istället för att skrika "är du helt jävla dum i huvet!", ler man snällt och säger "tyvärr, jag har redan köpt av min brorson".

Svar: Din brorson? Är det inte han som är så väldigt lik min pojke?
Tomas Krüger

2 Anonym:

skriven

Jag vet faktiskt inte hur många tusenlappar jag har spenderat på jultidningar, jag har oxå god lust att säga att jag redan köpt av min brorson.Det ska jag nog göra nästa gång. Hatar när man måste köpa.

Svar: Det är rätta takter! Försvara dig, om du så måste ljuga på kuppen... ;)
Tomas Krüger

3 V:

skriven

Jag är fortfarande fascinerad utav den där 3D-brännaren. Eller vad den nu kallades.
Hur lång tid tog det innan julkulan var klar?

Jag har faktiskt aldrig läst en jultidning. Tänkte skriva att jag aldrig har sett någon men det har jag troligtvist gjort.

Svar: Bra jobbat V, håll dig på den smala stigen, långt bort från jultidningar och andra dödssynder... :)
3D-skrivare är väl mer vedertaget, men visst, den smälter plast och med vissa plaster så kan det nästan lukta lite bränt, så brännare funkar det med. :)

Det tog över tretton timmar för kulan att bli klar. Volymen växer ju med kubiken, så en kula som vore hälften så hög skulle ta en timme och fyrtio minuter. en mer vanlig julgranskula skulle ta mindre än en kvart.
Tomas Krüger

Kommentera här: