--- © Copyright 2013 tomaskruger.se ---

Dået ätråt

 
Ja det där var kanske lite svårbegripligt, särskilt som orden är tagna ur sitt sammanhang. Låt mig därför återge det SMS som posten skickade till mig.
”Dået ätråt hos ditt postombud ber vi dig häa ditt paket sånart Du kan.
Visa leg Mvh.
Posten”

 

Det hela är ju tämligen enkelt att dechiffrera. ”Då det är trångt hos ditt postombud, ber vi dig hämta ditt paket så snart som du kan.”
Meddelandet var ju i vart fall artigt skrivet. Stor bokstav på ”Du” och allting, vilket är nästan lika insmickrande som ett ”ni”, men inte lika femtiotalsaktigt.

 

En sak måste jag få göra klart från början. Jag har full förståelse och empati för dyslektikers svårigheter, även om jag kanske kan tänka mig lämpligare arbetsgivare än kungliga postverket. Fast vänta lite nu. Kungen själv är ju dyslektiker, liksom Victoria, och Carl Philip. Kan det vara så att Carl Philip extraknäcker på farsans postverk? Lite som i Karl Bertil Johnssons julafton? Ljuga för Silvia på Julafton, och så vidare…

 

I så fall vill jag be att få tacka för SMS:et. Kul att du äntligen gör lite nytta Carl Philip. Fortsätt med det! Fast tyvärr så måste jag göra dig besviken. Jag kan inte hämta ut mitt paket. Det går bara inte. Kraven du ställer på själva utlämnandet är för stora.
”Visa leg Mvh.”
Visa legitimation med vänlig hälsning.

 

Du skulle se mitt körkortsfoto. Jag ser inte direkt vänlig ut. Inte elak heller för den delen, snarare likgiltig. Någon hälsning är det definitivt inte tal om. Ska jag vara helt ärlig så tror jag inte att man får vifta med händerna när de knäpper kortet. Jag kanske kunde göra något med ögonbrynen? Alltså inte plocka dem eller så. Jag tänkte mig mer någon typ av flörtliknande hejsan...svejsan…

 

Fast jag kanske missförstod det hela. Det händer så lätt. Som idag när ett vilset bud kom in på jobbet när de andra ännu satt och fikade. Han såg ut att leta efter någon gammal tant, och frågade mig om var han kunde hitta Wisi Nordén. ”Ge paketet till mig du”, svarade jag. Budet såg förvånat på mig. ”Jaså är du Nordén?” Jag skakade lätt på huvudet. På mitt huvud vill säga. Budets huvud lät jag bli, och det var förhoppningsvis ingen skalle i paketet heller. ”Nordén, det är vi allihop här.”

 

Budet såg ut att fundera över det här med familjeföretag i kombination med alltför ineffektiva preventivmedel, men jag avbröt hans bekymrade tankar. ”WISI Norden är det korrekta uttalet. Företaget heter så. Som WISI Nordic, fast på svenska, hör och häpna.”

 

Jag slapp signera för paketet. Gunnel Nordén hade fikat klart och kom gåendes i korridoren. Hon tog paketet och gav det till Robert Nordén, som sköter ankomstkontrollen. Han stämplade i sin tur packsedeln och gav den till Annacarin Nordén, som då såg till att betala fakturan.

 

Nävars. Vi har allt rätt så olika efternamn på firman. Där finns i och för sig två bröder som heter nästan samma sak. Den ena har bara förlängt sitt efternamn med ett extra ö. Varför vet jag inte. I ärlighetens namn så har jag svårt att tänka mig något ord eller namn som skulle må bättre av ett extra ö. Bröödrost. Öörnskööldsvik. Strööbrööd. Nej det funkar inte. Fast söölig och brööla kanske ter sig bättre, och en lång kö måste man väl ändå kunna kalla för en köö?

 

Nej förlåt mig. Det är faktiskt högst oartigt att kommentera såväl folks namn som deras förmåga till att stava. Fast visst är det svårt att låta bli ibland?

Kommentarer:

1 v:

skriven

Posten verkar ha koll på deras skrivning :)

Något som är roligt är särskrivning.
"Grillad kyckling lever med kul potatis"
Tipsar om det här också: http://www.huvudsidan.se/humor/roliga-lakaranteckningar/

Svar: "Patienten har bedömts som osammanhängande." Den var inte lite otäck... ;)
Tomas Krüger

2 Anonym:

skriven

ha ha ha ha

Svar: :)
Tomas Krüger

3 Anonym:

skriven

Du är ju knäpp Bigfot!!!

Svar: Japp, och jag trivs rätt bra med den saken. :)
Tomas Krüger

Kommentera här: